the last one <3


I was not your first, not your second one or even the number twenty but all I want is to be your last!

Viljan.


Att vilja kämpa för det som är rätt. Det man vet är rätt. Viljan att göra det ensam. Men hur länge ska man orka? Hur länge ska man själv lägga ner hela sin själ i det och inte få samma tillbaka? Att ibland lära sig att vara egoistisk tror jag är bra, att inse att man är värd det bästa. Att sätta sig själv i främsta rummet. Det är något jag måste bli bättre på, eller tjejer i allmänhet tror jag. För jag känner många personer som "offrar" saker och delar av sig själva för att få allt att gå ihop. Men kom ihåg att det gäller att kompromissa, kärleken består av två delar som måste samspela.

/mig.


true words



/mig. 


Hur veta?

Hur kan det vara så svårt att veta om saker är rätt eller ej? Om man är lycklig och bara nojjig? Visst borde man känna det i hjärtat men ibland känns hjärtat uppdelat, i olika läger. Jag vill inget annat än att bli just lycklig och att mitt hjärta är enat!


anonym blogg


anledningen till att bloggen blev anonym var att man kan inte skriva ut allt vad man vill och tänker utan att det blir massa frågor. ibland vill jag bara skriva, låta orden flöda utan att någon sen frågar why? jag vill skriva om min besvikelse när folk bryter löften, även om de är små. eller om hur ont hjärtat gör när den man tycker om allra mest inte förstår en och finns där när man behöver den som mest. eller den skrämmande känsla att man inte vågar vara lycklig för att man är rädd att allt sen ska falla och göra tusen gånger ondare..

/mig.


så mycket


Har så mycket tankar och så lite tid till att skriva ner dem.
Har så mycket jag måste göra och hinner inte med att andas.
Har så mycket jag vill göra och så lite tid till att hinna med allt.
Har så mycket  känslor i mig som behöver komma ut men som är fast.

Vill bara att allt ska vara bra, så bra som det är stundvis men som det ofta inte är.
Jag vet varken ut eller in ibland.

/mig.


in the middle of the night, in the middle of the day

Tumblr_lsmu9jgixb1r2igzwo1_400_large

/mig


hösten



Finns det någon vackrare årstid än hösten? Helt ärligt nu. Jag vet att man måste älska sommaren och hata mörkret och kylan. Men samtidigt, finns det något bättre än en promenad i höstluften? Finns det något mysigare än att krypa ihop tätt intill någon under täcket eller i soffan när kylan börjar komma? Eller att bara ha temys och tända ljus med sina vänner? Finns det något bättre än att man kan säga, nej jag känner inte för att gå ut jag vill ligga hemma och kika på film utan att ha dåligt samvete över att man inte tar vara på det fina vädrer? Missförstå mig inte, jag ÄLSKAR sommaren men hösten har en speciellt känsla. Ibland är den förenad med átt vara deppig men om man försöker se det vackra i det, försök göra det. Ser ni? Den är vacker, livet är vackert. Försök se det vackra i allt, hur fult allt än känns.

/mig


?

Late at night, alone with your thoughts! Never easy, never right! What to do..


hjärnan, hjärtat, magen


för att fatta ett rätt beslut måste man ibland stänga av hjärnan och lyssna vad magen och hjärtat säger, det gjorde jag <3

/mig


att ta vara på de små sakerna


lyckan när jag ser Hans kalsonger i min tvättkorg, lyckan av att ha en vardag ihop!

/mig


det svåra och det viktiga


Det svåra med att ibland bli kvar i det förflutna och glömma bort att leva i nuet. Det svåra med att släppa taget om det som sårat en och komma ihåg allt det som inte gjort det. Det svåra med att släppa småsaker som i det stora hela inte betyder något och jämföra det med allt det bra. Det svåra med att komma ihåg allt det bra när något dåligt sker. Det viktiga i att komma ihåg det som är just nu och det som är bra! Det viktiga i att komma ihåg att personer är med dig för att de vill det, annars skulle de inte så vid din sida och visa det för världen. Det viktiga i att låta sig själv känna och tänka. Det viktiga i att dela med sig av det. Det viktiga i att sedan släppa det som inte behöver kännas och hålla hårt i det som känns rätt.

/mig


tillägnad min finaste vän


Att vid ett kärlekens tillfälle, bland äkta makar och bästa vänner, bland fina tal, att då känna en sorg i hjärtat. Men samtidigt känna en stryka. För vi ska få dela samma sak med varandra. Hålla tal på varandras bröllop. Skapa fler galna underbara och helt unika minnen tillsammans. Bo i samma stad. Vara bästa vänner för alltid. Du har en jobbig kamp framför dig, men du kommer klara den. Det om något är jag övertygad om. En jobbig kamp som kommer stjäla av din tid, av vår tid. Men vet du? Sedan har vi hela livet på oss!

Man ska vara positiv och ta varje dag för vad den är. Minnas det bra, se framemot det fina som komma skall och glömma allt det andra när man tagit lärdom av det! Det gäller livet, det livet vi måste ta vara på!

/mig


En början?


Att skriva har alltid varit min styrka, en styrka som gjort att jag vågat uttrycka mig. Kanske inte alltid för andra att läsa men för mig själv. Viljan att dela med mig har dock alltid funnits där men fegheten har spelat in. Att därför starta en blogg som egentligen inte handlar om mig och vem jag är utan om mina tankar började därför locka. När en vän sa till mig, "sånna fina ord som du skriver nu är sånna ord som du ska hitta styrka i! Är så otroligt imponerad över hur mkt du faktiskt filosoferar fram! Sjukt bra grejer! Du borde skriva mer fina saker på ngt ställer där folk läser.." så värmde det i hjärtat och jag tänkte, varför inte? Det kan hjälpa mig och kanske någon där ute tycker att jag tillför något vettigt! Jag menar inte att allt jag säger är vettigt eller ens något kanske, men om det så bara är viktigt för mig så har jag hjälpt mig själv, och det är väl en väldigt bra start eller vad säger ni?

/ mig


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0